Blekingeknyppling - YES!

Skånes hemslöjdsförbund anordnar varje år en knyppeldag. I år går den av stapeln den 6 mars och inbjuden har just kommit. Och VILKEN dag det kommer att bli! En heldag med knypplade spetsar från Blekinge och dessa gillar jag eftersom de liknar de äldre spetsar som också knypplats i nordöstra Skåne.

Dagen kommer att bjuda både på ett föredrag av hemslöjdskonsulenten Lena Andersson och sedan praktisk knyppling med Hildegard Nilsson, som givit ut ett kompendium i just blekingeknyppling.

Jag har haft förmånen att gå flera kurser för Hildegard och det har varit en sann fröjd. Jag skall därför genast anmäla mig till denna dag för att få chans att fortsätta knyppla blekingespets.

Jag har redan knypplat två. Den med rosa tråd - det roliga med blekingeknyppling är ju att man där aldrig varit rädd för flerfärgat - är från Hildegards kompendium och när jag tog fram knyppeldynan för att göra den färdig inför knyppeldagen inser jag att både mönster och historisk beskrivning är borta! Efter vilt letande i alla knyppeldynor (jag har sju stycken) inser jag att mönstret är borta. Nåväl, spetsen är påbörjad och jag kan fortsätta ändå. Tråden är 40/2 och den rosa är 35/2 men inte från Bockens eftersom jag tycker att deras rosa är för skarp. Detta är i stället en tråd som jag fick tag i för flera år sedan på Gavia Lace och som jag dessvärre inte ser i butiken längre.

Den blå är egentligen inte från Blekinge utan är en spets från nordöstra Skåne, hämtad ur boken "Vitsöm från Kristianstads län". Även denna spets är bearbetad av Hildegard. Mitt tillägg är att byta ut mittsektionens tråd och stadkantens till blått, detta för att jag gillar det. Och vem vet, så nära som det är mellan Östra Göinge och Blekinge så kan spetsen säkert ha knypplats även på andra sidan skånegränsen. Även denna spets knypplad i 40/2 och 35/2 i färgen.

Men vad skall de användas till?? Till lakan och tyget har jag äntligen hittat värdigt det arbete jag lagt ner - hos Vävaren i Båstad. Men tyget kostar - med rätta - en förmögenhet så jag håller just på att lägga upp en investeringsplan. Den blå spetsen är klar. Av den rosa återstår ännu ett par meter.

Fantastisk mönsterskatt

Som bibliotekarie vet jag att ens mediabestånd behöver vara fräscht och uppdaterat. Ju äldre bokbestånd ett bibliotek har - ju färre utlån. Inte har jag heller särskilt svårt att gallra böcker - är de gamla och inaktuella ger jag gärna nykomlingar plats. Två undantag finns; skönlitteratur och så böcker om textil. Böcker om textil köper jag gärna på mig och i den här bloggen kommer jag att presentera ett antal gamla godingar - gamla för att de har minst tio år på nacken och godingar för att de fortfarande kan användas och dessutom tillhör gräddan inom sina områden.

Först ut är Jakob Kulles fina Svenska mönster för konstväfnader och broderier. Ursprungligen kom den 1892 men gavs ut på nytt 2008 av bokförlaget Rediviva.

Jakob Kulle var konstnär och bodde i Skåne.Han

blev - med rätta - bländad av Skånes rika textilskatt och såg att den var i fara att försvinna när industrialismen gjorde sitt intåg och kvinnors handakraft inte längre hade lika hög status. Helt sonika samlade han då in ett stort antal vävnader - krabbasnår, flossa, rosengång, munkabälte, opphämta och rölakan. I den lilla återutgivna boken finns 200 stycken.

Men vad skall man nu ha denna till? Ja, först har man ju nytta av den om man faktiskt väver i någon av teknikerna ovan men brodöser, stickerskor, virkerskor, pärlbrodöser, pysslare ja, väldigt många kan faktiskt hitta inspiration till egna kompositioner i denna fina bok.

Själv är jag ju insnöad på stjärnor och kan sitta i timmar och dregla över alla sådana som finns i Kulles bok. Och har redan sommarsemesterns plan klar; då skall jag i det roliga flerfärgade garnet Kauni (Eva på Helylle säljer detta garn - titta här) sticka eller virka ett par muddar där bara mönstret skall stickas i Kauni. Antingen blir det jättefult eller jättefint. Den som lever får se.

Boken går att köpa från bl.a. adlibris men jag tycker att man gott kan kolla om det närmsta biblioteket har den. Och har inte biblioteket den - ja, då kan man ju alltid föreslå ett inköp.

Citronsjal och ekorretendenser

Är med på mitt livs första knit-a-long och det är naturligtvis Helylle som anordnar det hela. Vi stickar två sjalar och de flesta har valt den vackra Citron som kommer från senaste Knitty. På Ravelry ser man att vi inte är ensamma. Senast jag tittade fanns över 690 projekt upplagda.

Det roligaste är ju att följa andras arbeten. Från samma mönster framträder helt olika sjalar beroende på färg, garn och grovlek. Helylle-Evas vackra i rött (syns på bloggen) var den som först fick mig att vilja sticka denna. Min egen blir i tunt garn från Chili Gredelin, Geisha Pitchy i 100% silke. Och - till allas förvåning - INTE i rosa.

Har haft annars haft en intensiv läshelg med två-tre böcker som skall recenseras och bedömas. Trevlig läsning som jag återkommer till. Kopplade dock av på söndag eftermiddag med att genomsöka linneskåpets översta hyllplan - dit jag inte når i vanliga fall. Jag vet att jag har vissa ekorretendenser och i synnerhet gäller det textil. Ser jag ett fint textilstycke kan jag inte låta bli att vilja äga det. Det gäller i allra högsta grad sådant som inte längre går att få tag i. Och vad hittade jag?

Två långa räckor med utomordentlig lakansväv av en kvalitet som IKEA varken känner till eller ens kan drömma om. Rullen är Tuppens fina och jag vet precis vilket broderi

som skall pryda två av dessa. Någon gång. När jag får tid.

Och skulle jag någon gång bli klar med Folkdräkt 1 kan jag genast slänga mig över Folkdräkt 2. En god vän fick tag i ett vackert sidentyg i rosa till mig - fint till ett livstycke.

Och från den utmärkta firman Krivivev i Norge hittade jag detta utsökta vadmalstyg - perfekt till kjorteln. I svart. Och alla som tror att dräkter från Östra Göinge härad inte kan vara annat än blå och gröna, till er kan jag säga att det finns dokumentation även på svarta. Vilket jag gillar eftersom det blir lite annorlunda.

Så en folkdräkt med svart kjortel och rosa livstycke - det är vad jag skall göra.

Någon gång. När jag får tid.

Och just det, hittade även en räcka hemvävda kökshanddukar i tuskaft som en god vän och jag har vävt. 12 stycken var. Dessa skall nu bara fållas och sättas

hank i och det är nog jordens tråkigaste arbete. Bäst rullen får ligga till sig ett tag till......

Galaxer i guld och på bild

Än så länge är jag en verklig nybörjare när det gäller astrofoto. Men skönheten som finns där ute tar mig varje gång jag skådar via teleskop, kikare eller bara ögon. Och längtan att få överföra det till någon form som jag själv skapat finns. Så när jag en dag fick syn på ett fantastiskt foto av en fantastiskt vacker galax bad jag helt sonika fotografen att få använda bilden som utgångspunkt för ett broderi. Den alltid lika trevliga Bengt Svensson gav generöst sitt tillstånd till detta och här är resultatet:

Broderiet tog en vecka att göra och under en kunnig lärares ledning. Eva-Lotta Hansson är guldbrodös, utbildad vid Royal School of Needlework i London och jag har gått två veckokurser för henne på Sätergläntan, hemslöjdens gård i Dalarna. Det är något jag rekommenderar alla att göra - gå en kurs på Sätergläntan. Urtrevlig miljö, de bästa lärarna Sverige kan uppvisa inom slöjdområdet och så väldigt god mat. Eva-Lotta skall hålla en kurs nu under våren och det skulle vara roligt att få gå den.

Nåväl, min galax - den heter förresten Solrosgalaxen eller M63 - är broderad på svart sidentyg och med japanguld som är lagd på 4-trådiga snören som tunnats ut ju längre ut i galaxens armar jag kommer. Eva-Lottas idé var just att jag skulle försöka få fram galaxens virvelrörelse genom underarbetet. Japantråden är sedan broderad i läggsöm med silkegarn i olika kvaliteter och färger. På denna oskarpa bild ser man hur det såg ut:

En totalt felaktighet är de gröna stjärnor som beledsagar sina gula, röda och blå kompisar - sydda i silkestråd. Ja, jag vet, gröna stjärnor finns inte men min bänkkamrat och jag enades om att viss konstnärlig frihet måste man få ta.

Vill man se Bengt Svenssons underbara original skall man klicka här. Och när man ändå är ute och dreglar över astrobilder kan man också slira in på Mikael Skafars sida. Här finns bl a en fantastisk bild på Tycho Brahe som blickar upp mot ISS = Internationella rymdstationen. Den är f ö utvald till en av 2009 års finaste svenska astrobilder av tidskrifter Populär Astronomi.

Stjärnklart!

Ikväll har det varit över -10 grader här i Vinslöv. Inget drömläge om man vill observera och/eller fotografera stjärnhimlen. Det blir helt enkelt för kallt för att stå stilla länge ute.

Men eftersom det är så sällan man ser rymden nuförtiden och en god vän dessutom kom och hälsade på så ville ingen av oss fega ur. Jag hade ylle både här och där - särskilt där - och mina gamla curlingskor som inte håller måttet längre. Ut med min EQ-6 samt lilla tuben och kameran. Så ringrostig jag kände mig! Fick knappt ihop kamera med teleskop men efter lite svärande och mycket muttrande gick det.

Och så har jag ju go-to på EQ-6:an och dessutom ingen manuell styrning - här är det knappar som gäller och jag hatar det! Tycker inte att jag har samma möjlighet till exakthet och precision som när jag rattar själv. Men har bestämt mig för att det skall fungera även detta.

Och visst; mitt mål var egentligen Solrosgalaxen (M63) och Malströmsditon (M51) men dessa gömde sig bakom mitt hus och lät sig icke beskådas. Dessa siktar jag i stället på när vi skall upp till en annan god vän i Älmhultstrakten som har hittat ytterligare ett riktigt bra MÖRKT ställe att observera/fota på. Hoppas vi kommer dit snart.

Under tiden får jag nöja mig med dessa halvdåliga bilder fyllda med månljus i övermått. Men härligt är det i alla fall! Avslutar därför med en bild av boven i dramat - månen som gör allt för ljust, i synnerhet för att se djuprymdsobjekt.

(Samtliga bilder tagna 2010-01-02 och de föreställer i ordning: Plejaderna, Andromedagalaxen, hörnet på någon av Kuskens alla stjärnhopar samt the one and only Månen)