Citronen i mål!

NU är citronsjalen i mål och det har verkligen varit roligt att sticka den. Ja, om jag inte räknar de sista elva varven med 540 stycken maskor. Och värst var avmaskningsvarvet som tog nästan en hel timme. Nu är jag ju inte van och silkesgarnet slant än hit och än dit och ganska ofta ner i diket.

Men som sagt, nu är den klar och jag är nöjd. Borde naturligtvis sträcka ut eller göra något annat skumt som jag har dåligt koll på, så det får vänta.

Roligt är den, som sagt, och jag kan mycket väl tänka mig att sticka en till men då i tunt ullgarn. Inte nu dock.

Anne Frank har däremot ännu inte kommit i mål och tur är väl det - vi vet ju alla hur det går. Inläsningen vi lyssnar på är helt enkelt strålande och vi tar en skiva per kväll när vi är hemma.

Längtar nu efter att påbörja något nytt men kan inte bestämma mig. Ett par tjocka vantar i Nepal?? Var inne på Helylle idag för att hämta grått Nepal till dottern som vill sticka Bellas Mittens. "Varför skall bara hon få garn" tänkte jag och inhandlade raskt tre nystan till mig själv. I Nepal men rosa. Någon som är förvånad??

Fast kanske blir det ännu en spetsjal i det här underbara garnet från Chili Gredelin. Simone Charming heter det och charmerande är damen i allra högsta grad. 70% babyalpacka och 30% silke, 100 gram=800 meter. Undras hur mycket sjal det räcker till? Jag har surfat runt på olika stickbloggar och många har gjort väldigt fina sjalar men jag har ännu inte fallit för någon särskild. Någon som har något förslag??