Vi som tidigare har tittat i boken vet att den ger ett gediget och lite tidlöst intryck. Här finns olika varianter och - vilket är förnämligt - svårighetsgrader på mössor, vantar och sockor. Mycket utgår från Ann-Maris egen textila uppväxt och vi som gillar skånsk textilhistoria hittar rötter i denna mylla på en del plagg.
Roligt var att få höra hur det gick till att göra boken; hur Ann-Mari hamnade i allt större tidsbrist (så är det ju alltid med stora projekt) och till slut fick sitta och sticka både jul- och nyårsafton. Och att det bakom varje färdigstickat plagg minsann finns ett eller flera upprepade och förkastade.
Ann-Mari hade med sig sina arbetsböcker och vilken fröjd det var att få titta i dem. Så här såg alltså utkasten ut! Och så mycket som blev eller inte.
Vi fick också förklaring till bokens tidlösa intryck; här finns inte en enda avfotograferad människa och man har försökt hålla bokens lay-out så ren som möjligt. Det är klokt tycker jag. En bok som ser daterad ut lånar/köper folk oftast inte. Inte förrän den blir VÄLDIGT gammal - då blir det kul på ett annat sätt.
Jag har själv inte stickat något ur denna bok men eftersom jag är en långsam stickerska är det kanske lämpligt med en mössa och vantar under sommaren. Det finns då en minimal chans att det blir klart till nästa hemska snövinter......
Den enda missen var att Ann-Mari inte fick så väldigt mycket tid på sig - det här var ju ett årsmöte och andra skulle också säga sitt. Jag och flera med mig hade gärna lyssnat längre. Ett studieförbund och jag har därför planer att be Ann-Mari komma till Kulturhuset Vita skolan i Östra Göinge till hösten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar